”De framställs som superentreprenörer, visionärer och inspirerande coacher. Kommuner, organisationer och företag betalar tiotusentals kronor i timmen för att låta dem tala för personalen.” Det här är inledningen på en artikel i magasinet Filter som jag läste härom dagen. Artikeln fortsätter: ”Filter skrapade på talarbranschens glänsande yta för att se om produkten verkligen är värt sitt pris.” Innehållet är tydligt, rakt och avslöjande, med rubriken Bländad av ljuset. För mig som föreläsare känns den befriande – för den skapar utrymme för diskussion och krav på innehåll, det uppskattar jag.

Filter har bl.a. följt den unga, välbokade föreläsaren Therese Albrechtson. I sin egen blogg bemöter Therese artikeln (bloggdatum: 2011-03-28) och ger svar på tal. Men artikeln i Filter skapar ändå utrymme för irritation och nästintill ilska om det är så här det är i föreläsarbranschen. Den går i huvudsak ut på att föreläsare till stor del fabricerar och hittar på, att vi driver med publiken och främst, att vi tar hutlöst betalt.

Vad artikeln egentligen refererade till är Doktor Fox-effekten, som sedan också är med som en kort artikel efter den kritiska föreläsarartikeln. Fler bloggar har refererat till båda artiklarna, här är en till reflektion av Curt Hult.

Mina angreppsvinklar är två – den ur presentationsteknik och retorikens vinkel och ur att vara föreläsare, men med en helt annan prislapp och vad en sådan här artikeln innebär för oss.

Ur presentationsvinkeln
Sedan antikens Grekland har förmågan att övertyga varit en uppskattad och eftertraktad kunskap. Det har t.o.m. tävlats i OS i retorik. Genomtiderna har utbildningar och framstående talare hyllats och citerats. Hur de har lyckats har analyserats och studerats, resultaten har blivit verktyg och former för hur det bästa talet är uppbyggt och hur den bästa talaren gör för att lyckas. Ibland kallas dem för demagoger och i värsta fall för lurendrejare. Faktum är att det fungerar – vi vill bli påverkade och berörda när vi lyssnar.

Den som kan leverera både ethos, pathos och logos når alltid fram. Retoriken talar också alltid om sannolikheten, det är ibland lättare att tro på det som är sannolikt än på sanningen om den är osannolik. Därför koncentrerar sig många föreläsare på målet med talet och inte alltid på varje specifik del – och metaforerna, bilderna och exemplen kanske därför inte alltid är helt sanningsenliga, men fullt sannolika.

Behaga, beröra och bevisa – det är det ethos, pathos och logos står för. Gör vi det så går budskapet fram – och det är det som de framgångsrika föreläsarna tar betalt för. De är helt enkelt duktiga på att leverera.

Ur föreläsarevinkeln
Som egen företagare och föreläsare blir jag självklart bedrövad. Både för vad en artikel av den här sorten gör för min möjlighet att få uppdrag i framtiden men också när jag förstår att det finns föreläsare som tänker och gör annorlunda än vad jag gör – och mitt eget dilemma – Var går gränsen för vad jag tycker det (läs jag) är värt att ta betalt?

Personligen är jag alltid (eller till 98%) väl förberedd för varje enskilt uppdrag. Ofta specialanpassar jag mitt material för varje enskild kund. Det krävs efterforskning och anpassning för att just den kundens mål ska nås. Jag måste veta mer om kunden och kundens kund för att kunna vara så förberedd och avslappnad som jag vill vara. Mitt innehåll har alltid med kommunikation på det ena eller andra sättet att göra.

Som när jag senast talade om ”det goda samtalet” för anställda inom äldrevården eller om kommunikation mellan anställda på ett ABB-bolag, båda innehåller delar om kroppsspråk – men är välanpassade för respektive arbetsmiljö och målgrupp. Jag gör flera timmar av förberedelser innan jag väl tar plats framför min publik.

Min prislapp är högst moderat i förhållande till de prislappar som nämns i artikeln: Caroline af Ugglas: 93,750 SEK hos Motala kommun, Göran Adlén: 87,500 SEK hos Kristianstads kommun och Martin Ingvar: 68,750 SEK också hos Kristianstads kommun. Jag kan säga att jag är inte ens i närheten. Har jag tur är det summor jag gör på en hel månad.

Är då deras innehåll och framförande så mycket bättre? Det varken kan eller vill jag svara på. Men jag vet att åtminstone jag måste höra och läsa saker många gånger för att det verkligen ska sjunka in, för att jag ska kunna göra det till mitt och framförallt för att jag ska börja agera annorlunda. Vad behöver du för att bli påmind om att göra ditt allra bästa och vara ditt allra bästa?

Sammanfattning
Så länge det finns någon som är beredd att betala så kommer det att finnas någon som vill sälja, en del av säljarna är alltid mindre ärliga. Det betyder inte att alla säljare är det. Likadant i föreläsarbranschen. Personligen tycker jag att en artikel med det här innehållet borde ge mig fler uppdrag – eftersom jag levererar innehåll med en rimlig prislapp, och jag klarar mig med metaforer och bilder som är hämtade ur verkliga livet.

%d bloggare gillar detta: