Igår fick jag en fråga på Facebook:

Förutom att jag fick börja fundera på själva frågan så slog det mig att hur vi konsumerar nyheter är helt annorlunda idag än det var för bara några år sedan. Jag håller mig uppdaterad genom mina Sociala Mediekanaler. Där får jag veta det som händer privat hos mina vänner, lokalt där jag bor eller har bott och globalt, i den stora världen. Jag har total översyn i min hand, oavsett om det är vid tangentbordet, vid iPaden eller via mobilen.

Så fort något sker så har jag möjlighet att ta del av det. Globala nyheter i stor utsträckning via Twitter, men lika ofta via Facebook eller LinkedIn, t.o.m. via Instagram, fast kanske inte lika tillförlitligt. Det sprids viralt, det som är viktigt i världen. Diskussionen pågår ständigt och det är svårt att hålla sig undan. Men jag älskar det. Aldrig har jag väl känt mig så involverad som jag gör idag.

Dessutom har vi möjlighet att faktiskt få repris på det som nyss har hänt. Det är alltid någon som sparar, fotograferar eller filmar. Så fort det har hänt är det bara att googla och vips kan vi se det igen. Som Jared Letos fantastiska tacktal på Oscarsgalan igår. Där han för det första följde alla retorikens regler med att börja med något som fångar in oss i talet, den här gången berättelsen om den unga ensamstående mamman. Och hur han på slutet fick oss att förstå att det fanns ett syfte med hans tacktal. Perfekt.

Och här är texten i sin helhet:

Incredible. Ellen, I love you. To my fellow nominees, I’m so proud to share this journey with you. I’m in awe and have so much respect for you all. To the Academy, thank you. In 1971, Bossier City, Louisiana, there was a teenage girl who was pregnant with her second child. She was a high school dropout and a single mom, but somehow she managed to make a better life for herself and her children. She encouraged her kids to be creative, to work hard and to do something special. That girl is my mother and she’s here tonight. And I just want to say, I love you, Mom. Thank you for teaching me to dream. To my brother, Shannon, the best big brother in the world, you’re a true artist. Thank you so much for sharing this insane and amazing adventure that is 30 Seconds to Mars, and for being my best friend. I love you. Thank you.

To all the dreamers out there around the world watching this tonight in places like the Ukraine and Venezuela, I want to say we are here and as you struggle to… to make your dreams happen, to live the impossible… We’re thinking of you tonight. And this is, is incredibly special as well because there’s so many people that helped me get here. And I just want to say thank you to Focus Features, to Mick Sullivan, to Jim Toth, to Jason Weinberg, to Emma Ludbrook, to Kelly Adams, to the entire Dallas Buyers Club team. Matthew, I love. Jean-Marc. And this for the 36 million people who have lost the battle to AIDS and to those of you out there who have ever felt injustice because of who you are or who you love, tonight I stand here in front of the world with you and for you. Thank you so much and goodnight.

Det går inte annat än att älska Internet och Sociala Medier. Det gör mitt liv så mycket enklare. Den kunskap och information som jag kan få genom att vara bara lite aktiv är sanslös. Idag finns det ingen anledning att vara aningslös och okunnig. Då är du bara ignorant och arrogant! Håll dig uppdaterad, anslut dig till de kanaler som du känner dig mest bekväm med och se till att ta in världen i din hand.

#Blogg100 – nummer 3 av 100