Fotograf: Ann-Marie Ovrin
Att befinna sig mitt över havet kan vara skrämmande. Varje gång jag flyger känner jag samma sugande oroskänsla i kroppen. Nej, jag kan inte säga att jag är flygrädd. Men jag påverkas helt klart. Jag kan känna samma osäkerhet vid andra tillfällen också. Ändå utsätter jag mig för det här obehaget gång efter gång efter gång.
När ni läser det här befinner jag mig högt ovanför er. Det är också konstigt. Inlägget är skrivet långt i förväg för att jag ska fortsätta vara med i bloggutmaningen #Blogg100. Frågan är om det kan räknas som att jag bloggar varje dag när jag nu så att säga hoppar idag, fast jag ändå inte gör det.
Det är min ambition att ha inlägg med innehåll, lättare sagt än gjort. Och jag har under de 20 dagar som har gått (20%, bra gjort) läst otaliga blogginlägg som just adresserar frågan om innehållet. Och många, många inlägg som bara är en rad eller två för att fortfarande vara med i utmaningen.
Vad tycker ni – när är det fusk, när är det förutseende och när är det bara lättja för att komma ur dagens snara?
