Behöver jag gå utanför min komfortabla zon och göra mer än jag är beredd på? Kan jag göra avkall på min integritet och privata sfär för att få fler att läsa mina texter? Det är frågan!

I och med bloggutmaningen som jag är med i har jag fått mycket insikter i bloggandets värld. Jag inser att det finns en fantastisk värld av underbara bloggare och inspirerande texter att läsa och bli berörd av. Som yrkesverksam inom marknadsföring och kommunikation funderar jag också på vad det är som gör att jag stannar upp och tar mig tid att läsa den ena eller andra texten. Framförallt reflekterar jag utifrån alla måsten och regler jag som föreläsare och utbildare brukar dela med mig av. Här är några reflektioner.

Rubriken är A och O

Jo, det gäller nog i bloggvärlden också. Framförallt säljer fortfarande sex, skandaler och provokativa upprop. Samtidigt blir jag nyfiken på smarta, välformulerade, dubbelbottnade och positiva rubriker. Men de måste hålla vad de lovar. Att ha en rubrik som jag har ovan – hur fungerar det egentligen och vad förväntar sig den som kommer in på bloggen att få läsa om?

Det är svårt att rubriksätta en text. Men jag blir sällan eller kanske jag borde säga aldrig, nyfiken eller intresserad av alla blogginlägg som i stort sett talar om att det är ett inlägg om en vanlig dag som alla andra. Det är ungefär lika illa som att ställa sig upp på ett bröllop för att hålla ett tal och inleda med: ”jag är ju ingen talare” – alla vi som lyssnar sjunker ihop på stolarna och somnar nästan innan talaren tar nästa andetag. Du har redan lagt ribban lågt och få vill lyssna eller ens försöka läsa inlägget.

Målgruppen är INTE så viktig

Ja, jag vet – nu säger jag emot mig själv. Vi ska alltid veta vem vi talar till och ju tydligare vi är bla, bla, bla… och så vidare. Faktum är att om vi jämför med det tryckta ordet, tidningar, magasin och böcker. Hur beter vi oss då? Oftast är det väl författaren, redaktören och ägaren av tidningen som har bestämt att det är det här jag vill ge ut och skriva om. Förhoppningsvis finns det en publik som gillar det jag tänker, säger och skriver och därför också kommer att köpa min tidning eller bok.

I bloggandets värld borde det vara samma sak, jag har bestämt mig för att det är det här jag är intresserad att skriva om. Det är klart att när jag väl har fått en återkommande grupp läsare blir det svårt att ändra inriktning. De har ju vant sig vid ett anslag och innehåll som gör att de fortsätter att läsa mina inlägg. Ändrar jag allt för mycket fokus kanske jag tappar läsare. Men… å andra sidan skulle jag kunna få en grupp nya. Växlar jag allt för mycket finns nog ändå risken att jag till slut blir utan några alls.

Men min poäng är att du får den publik du förtjänar. Med andra ord, de som är intresserad av det du skriver kommer att stanna kvar – så länge du håller en linje och fortsätter på den väg du har slagit in på. Oavsett om det är en företagsblogg eller om det är en privat blogg.

Ingressen är viktig men inte avgörande

De första raderna som syns som text när du delar vidare är viktiga. Får det läsaren att vilja läsa mer eller är det bara blaj? Kan du skriva en inledning som gör att du fångar läsaren på bara ett par meningar så är det bra. Men det är svårt. När jag delar på t.ex. Facebook brukar jag ibland skriva om texten som syns i facebookfältet för att spetsa till inledningen något. Det kan nämligen vara så att det passar i texten när jag har allt framför mig men blir för lite säljande om det är det enda jag ser. Våga prova dig fram.

I det här inlägget anknöt jag till rubriken, var fortfarande vag och började inte förrän i stycke två att egentligen beskriva mina tankar med just det här inlägget. Kanske är det att luras, kanske är det att få någon nyfiken. Det är svårt att avgöra. Det är likadant som med reklam, hälften av all reklam är bra reklam och den andra hälften är riktigt dålig, och det är inte förrän efteråt som jag vet vilken halva som var vilken.

Layouten och upplägget är viktigt

Som gammal reklamare och formgivare tycker jag att layouten är viktig. Ibland experimenterar jag mig fram och gör mindre bra inlägg där det antingen är för mycket text, för lite bild, för långa stycken eller över huvud taget för lite att vila ögonen på. Många gånger tycker jag att verktygen jag använder är för trubbiga för att jag ska få det precis som jag vill ha det.

Men vad jag kan säga är att mellanrubriker, bilder, illustrationer och även luft är viktigt för läsbarheten. Likadant med typsnitt och storlek på texten. Det ska ju vara enkelt för den som läser att följa med och lätt att snabbt hitta nyckelpunkter i texten.

Avslutningsvis

Det finns en skillnad mellan företags- och privata bloggar. Det är målet med texten. Oftast har en företagsblogg ett mycket tydligare uttalat mål med texten. Antingen handlar det om att stärka varumärket, att sälja in något speciellt eller om att nå ett CTA (Call To Action) – att den som läser ska göra något specifikt.

Som privat bloggare har jag större frihet att filosofera, fundera och bara tycka i största allmänhet. Det blir ett friare skrivande och oftast mer skönlitterärt än företagsbloggarna. Personligen önskar jag att jag kunde hitta ett sätt att blanda de båda. För även i företagsvärlden pratar vi om storytelling och värdegrund som viktiga ingredienser i vår marknadsföring, där borde det också finnas utrymme för mer reflektioner och friare berättande.

Vad tycker du är viktigt för att börja läsa ett blogginlägg?