Facebooks varande eller inte varande är ständigt på tapeten. Det kommer statistik som visar att vi har tröttnat och det kommer statistik som visar att vi delar eller att Youtube och Facebook tillsammans står för mer än 30% av alla inloggningar på Internet. Vem ska vi tro på? Hur det än är så anstränger de sig hela tiden för att anpassa sig, inte bara efter användarnas önskemål utan också efter annonsörers och egen vinst skull förstås.
I veckan rullade de ut en ny funktion för våra mobila appar. Om du checkar in någonstans så kommer du att kunna se dina vänners incheckningar på samma ställe, eller foton från samma plats. Facebook kallar det för cards och hoppas att det ska göra att vi interagerar ännu mer med våra FB-vänner. Du kan läsa mer om det här.
Jag har också nyligen läst om undersökningar som visar att vi deppar ihop om vi inte får tillräckligt med tummar upp på våra inlägg. Expressen hade nyligen en artikel om just bekräftelser och självkänsla runt just ditt Facebookande. Personligen tror jag att det säkert finns många som har hittat ett sätt att få utlopp för sitt bekräftelsebehov och att en del har gått över styr. Men framförallt tror jag att fler och fler lär oss hur vi vill ha det och vad som är givande eller mindre givande inlägg.
Här är några saker som vi bör avstå från att publicera
- Gör inte reklam för andra saker än det som du själv tänker köpa, använda eller delta på. Om du tänker använda din privata sida för marknadsföring, låt bli, se istället till att starta en sida för din produkt eller tjänst eller vad det nu är. Vi vill blir trötta när samma sak marknadsförs igen och igen och igen. Då slutar vi gilla.
- Vaga uppdateringar som till en början skapar nyfikenhet men om du gör det igen och igen, bara gör oss trötta. Vi orkar helt enkelt inte ställa frågan den sjuttioelfte gången. Exempel på uppdateringar av den sorten kan vara:
- Undrar om det är värt det…?
- Jaha, som ett brev på posten
- Djup suck, inte nu igen
- Visst är det roligt med incheckningar – men om det är tre gånger i veckan på samma ställe så börjar vi förstå dina rutiner. Suck igen…
- Selfisar i all ära – ibland kan de vara riktigt givande. Som när den här killen gjorde en grej av det.
Men, ärligt… om det bara är för att vi vill visa den nya frisyren eller de nya badbyxorna eller… ni vet vad jag menar, då tröttnar vi också.
- Ni vet alla de där inläggen som har sjutton personer taggade eller fjorton ord med #hashtags… det blir ju bara så jobbigt att läsa. Vem orkar liksom. Inget gilla från mig där inte.
- KITY – alla saker som vi skulle hålla privat men ändå väljer att skölja ur oss. (Keep It To Your Self) – antingen intima, älskvärda ord till din käresta, taggad förstås, och sitter säkert i stolen bredvid och svarar i kommentarsfältet. Håll det för er själva. Om det inte är något väldigt speciellt som vi borde veta om.
- Kejdebrev eller kedjeuppdateringar, börjar bli mer ovanliga, men oj, vad ogillar. Speciellt om de kommer som meddelande och alla börjar svara till alla. Ogillar starkt och du får ingen tumme av mig.
- Alla överdrifter av något slag – vi bor de flesta av oss i mellanmjölkens land – lite lagom är alltid bra.
Jag följer också en del mer publika individer, oftast journalister eller experter inom kommunikation eller Sociala Medier – även där kan det bli för mycket mellan varven. Att bara skicka ut en uppdatering för att det känns som om det var för länge sen du publicerade något, brukar sällan vara en bra lösning.
Men för mig, som befinner sig på andra sidan Atlanten från de flesta som jag känner, betyder ändå Facebook otroligt mycket. Jag följer, skickar tummar upp och kommenterar. För mig är det som att gå på stan och säga några ord när vi möts i rulltrappan. För mig betyder det att jag fortfarande är en del av den vardag jag lämnade för snart ett halvår sen. Jag saknar er.