Mitt i natten så ser jag en tydlig koppling mellan ett par av mina ”ben” som jag just nu föreläser i, den ena är Presentationsteknik och den andra är Sociala Medier. Visserligen har jag förståelse för att den ena är i den riktiga världen ”den analoga” och den andra på Internet ”den digitala”. En indelning som jag genom Marknadsföreningens föreläsning om Sociala Medier av Niclas Strandh, StrandhDigitalPR, fick mycket tydligt belyst. Men ändå en reflektion som är viktig att poängtera.

Prestationsångest
Genom alla mina kurser i presentationsteknik möter jag den ena efter den andra individen som lider av prestationsångest. De gör det så oerhört svårt att ställa sig och tala inför andra, för att de tror att de alltid måste vara bättre än alla andra. Och helst ska de veta att de är bättre, eller ännu hellre allra bäst. Hur ska du någonsin kunna veta om du är bättre eller bäst? Det enda du kan veta är om det är något som du är bra på, i förhållande till allt annat som du kan.

När företag (eller individer för den delen) ska ge sig ut på Sociala Medier, handlar det också som att ge sig in i en värld där du ska skapa intresse, och den stora frågan är: Vad ska jag publicera som andra är intresserade av att läsa? Vad kan jag som ingen annan redan kan bättre?

Och visst kommer vi alla alltid att träffa på andra som också kan, och ibland t.o.m. bättre. Men om jag har förtjänat rätten att uttala mig, som vi ofta har gjort i vårt land av demokrati och tryckfrihet, dvs att du vet något, vill något, tycker något eller t.o.m. kan något, ger dig också rätt att uttrycka dig. Men du blir bara extra bra om du är angelägen om att förmedla. Och det syns både i det verbalt uttalade och i en skriven text.

Förmågan att formulera sig
Om och när du har kommit förbi att det inte handlar om att du är bättre än alla andra, så kommer nästa hinder: Kan jag formulera det jag vill säga? Tja, vem kan svara på det? Hur många olika författare har du läst? Hur många olika uttryckssätt har du mött? Hur många olika föreläsare har du lyssnat på? Finns det egentligen något rätt eller fel?

Som tur är så är vi olika. Både som talare, skribenter och som lyssnare för den delen. Det betyder att en del människor kommer att tilltalas av just ditt uttryckssätt och några kommer att tilltalas av andras. Om det är bättre sämre, nja, bara annorlunda.

Våga öva
Sen gäller det att börja öva – när du väl har insett att det spelar ingen roll om du är bättre eller sämre än andra och att du alltid kommer att tilltala någon. Det krävs övning att lära sig att gå, det krävs övning att lära sig att cykla och det krävs övning att lära sig att tala och skriva. När det gäller det svenska språket har vi tappat mycket av den förmågan genom åren, vi har helt enkelt glömt att skapa berättelser, berätta berättelser och att bevara berättelser.

Men när vi väl börjar berätta, brukar det oftast släppa – svårigheten att få något sagt eller publicerat försvinner som magi när vi väl kommer över de första hindren.

Om jag kan mer eller mindre än andra? Tja, jag kan iaf konstatera att jag är på rätt väg i mycket i det jag föreläser och skriver/bloggar om. För att vara en kvinna mitt i livet, hänger jag med rätt bra. Och jag är övertygad om att en del har lättare att till sig vad jag säger än vad kanske en ung teknikkille publicerar, eller en äldre välrenommerad man föreläser om. Helt enkelt för att jag är annorlunda än dem.

Som företagare då?
Ja, som också kom fram på kvällens föreläsning med Västerås marknadsförening och Niclas Strandh, vad säger du att du är bra på annars? Vilka är era kompetenser och UPS:ar? Vad är det som särskiljer er från era konkurrenter? Vilka är era historier? Vilka erfarenheter och kunskaper har ni tagit med er? Vilka konkreta fall, kundcase och smarta lösningar har ni mött den senaste tiden? Vad vore det bra om kunderna kunde eller visste? Hur ska ni få dem att förstå att ni kan? Och sist men inte minst – vad vill de veta?

Eller – vad är det du behöver veta för att börja publicera?