Som digital nomad (dvs jag jobbar oavsett var jag befinner mig, eftersom min verksamhet finns i min dator, min iPad och min iPhone), har jag varit hemma i Sverige i en månad för att fira jul och nyår med familj och vänner. Mycket av det jag publicerat under tiden har varit schemalagt, men en del kunde jag självklart göra lika enkelt från köksbordet hemma hos min son. Men en del saker är svårare att göra digitalt.

Måndagen den 29:e december blev jag överraskad av mina vänner med en tidig födelsedagsfest. I morgon jubilerar jag när jag kliver över 50-årsstrecket. Det hade jag tänkt låta vara därhän och bara fira med den närmaste familjen här i South Carolina. Men icke sa Nicke. Mina vänner tyckte att det fanns anledning att fira tillsammans innan jag for tillbaka.

 

Tacksamheten är stor

Jag är djupt tacksam. Värmen och kärleken som jag kände och upplevde går aldrig att få samma styrka i online. Visst kan jag många gånger i texter och smilisar förstå att det ligger mer än bara ordet bakom… Men att få känna, höra och uppleva irl, i riktiga livet, är oslagbart.

Det är lätt att säga att vi kan leva, arbeta och ha ett härligt liv var som helst i världen. För min del stämmer det till 90%. South Carolina erbjuder fantastiskt väder, underbara golfbanor och närhet till både hav och berg. Jag har fått nya vänner/bekanta som också tillför extra värde i mitt nya liv. Men mina ”gamla” vänner, de som känner mig inifrån och ut. De som vet mer om mig än jag vet själv – de är oersättliga.

Sociala Medier och digitala världar skapar förutsättningar för att vi ska kunna sträcka ut handen till andra sidan, andra sidan Atlanten, andra sidan Mälaren, andra sidan gatan, andra sidan tomten. Det är först när du öppnar dörren och delar en kopp kaffe eller ett glas vin som orden blir obetydliga, för den outtalade kommunikationen säger allt. Tillsammans kan vi tysta uppleva en sällsam närvaro, härvaro och gemenskap. Det är omöjligt online.

 

Digital närvaro i all ära

Jag kommer att fortsätta jobba för vår digitala närvaro när det gäller företag. Jag kommer också fortsätta lära ut hur vi kan bli bättre på att kommunicera online, både privat och i våra varumärken. Men jag kommer aldrig att släppa fokus på den personliga kommunikationen. Att lära oss läsa vår omgivning, förstå vår nästa och med endast en blick skicka tillbaka hela jordens kärlek… behöver jag säga mer. Kan jag säga mer – för det här är ju bara digitalt.

Min största önskan just nu är att jag kunde tacka var och en av er som gjorde den 29:e oförglömlig och lämnade djupare spår än ni kan ana. Spår av lycka, ödmjukhet och tacksamhet. Den bästa present jag kunde få.

Nu åker jag till Charleston och firar min ”riktiga” födelsedag, med min älskade man, son och flickvän. Det kommer också att bli oförglömligt, för det gör vi irl.

 

 

PS – alla foton är tagna av Pia Nordlander, bildN – tack Pia! – DS

%d bloggare gillar detta: